Inspiration

  • Appar på datorplatta, inte så pedagogiskt som vi kanske tror

    5 November 2018
  • Appar på datorplatta, inte så pedagogiskt som vi kanske tror

    Malin Nilsen, Universitetsadjunkt på Göteborgs universitet, har studerat datorplattor och appar i förskolan. Studien heter, Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan (2018) och syftet med studien var:

    /…/att undersöka hur barn och lärare interagerar med digitala teknologier i form av datorplattor och appar i förskolan, samt att kritiskt diskutera digitala teknologiers roll och funktion i förskolans kontext.

    Utdrag ur en artikel om avhandlingen:

    Avhandlingen består av fyra empiriska studier baserade på videoobservationer av 42 barn och sex lärare, fältnoteringar och intervjuer. Interaktionsanalys används i analysen av videon observationer, som möjliggör granskning av både verbala och icke-verbala kommunikation mellan deltagare och teknik.

    Lärare i förskolan använder ofta datorplattor och appar som ersättning för traditionella aktiviteter. Men det är problematiskt, eftersom barnen i första hand lär sig att spela apparna och inte tar till sig det pedagogiska innehållet /…/.

    Frågan om digital teknologi i förskolan är högaktuell eftersom den införs som ett obligatoriskt kunskapsinnehåll och pedagogiskt verktyg i läroplanen för förskolan den 1 juli 2019. Av läroplanen framgår bland annat att förskolebarnen ”ska utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik”

    Det visar sig emellertid att digitala och analoga aktiviteter kan skilja sig mycket åt när det gäller innehåll och deltagande, det vill säga vilken pedagogisk potential som finns i de olika aktiviteterna. I avhandlingen visas detta när barn får spela memory i såväl analog som digital form. De analoga aktiviteterna är mycket tävlingsinriktade och kretsar kring barnens samtal om och fysiska hantering av spelbrickorna som räknas, sorteras och tjuvkikas på.
    – När barnen spelar memory digitalt utvecklas istället individuella aktiviteter där barnen spelar en i taget och inte tillsammans. Fokus ligger här på att utforska appens inställningar och på att spela genom trial-and-error, alltså att spela genom prova sig fram, snarare än genom strategiska val, säger Malin Nilsen.

    – Det är vanligt att lärare och barn har olika perspektiv på de digitala aktiviteterna. När lärarna vill att barnen ska använda datorplattor och appar som pedagogiska verktyg och barnen istället vill spela leder det till att barn och lärare får svårt att mötas. Följden blir att barnen tappar intresset för att delta i aktiviteterna

    Hon visar det problematiska med att utgå från att de så kallade pedagogiska apparna fyller en självklar pedagogisk funktion för barn.
    – Barnen lär sig i första hand att spela apparna, de tar inte till sig av det pedagogiska innehållet i någon större utsträckning. Det beror på att många pedagogiska appar är bristfälligt designade och inte har utvecklats utifrån ett barnperspektiv. Lärares stöttning av barnen blir därför en avgörande faktor för hur aktiviteterna utvecklas och vilket lärande som görs möjligt.

    En av hennes slutsatser är att det är viktigt att inta ett kritiskt förhållningssätt i skolarbetet med digitala teknologier eftersom det finns starka ekonomiska krafter som vill sälja in sina produkter till förskolor.