Inspiration

  • Barns rätt till språk är en demokratifråga

    17 April 2018
  • Barns rätt till språk är en demokratifråga

    Barns rätt till språk är en demokratifråga

    Att arbeta med barns språk vet vi alla är viktigt.När det kommer till barn och språkstörningens omfattning och hur den tar sig i uttryck kan variera.. Det är alltid bra att ha den frågeställningen med sig i arbetet med barnen, att uppmärksamma och undersöka för att kunna ge rätt stöd. En vanlig uppfattning är att barn som är flerspråkiga endast ska fokusera på svenska om barnet är sen i språket. Forskning säger att barn ska prata både modersmål och svenska, har barnet en språkstörning så förekommer det i båda språk och hjälps inte av att man tar bort ett språk. Det som händer är att ordförrådet minskar i det språk barnet inte får höra och tala.

    Här kan ni se en föreläsning från UR som handlar om språkstörning och flerspråkighet (2015):

     

    Utdrag ur en artikel om språkstörning i Tidningen specialpedagogik från 28 mars, 2018:

    Mellan 1 och 2 procent av förskolebarnen har en grav språkstörning, ytterligare 5 till 7 procent har en lätt till måttlig. Ibland upptäcks det inte förrän långt upp i skolåldern.

    Barn med språkstörning har en språkutveckling som är försenad eller inte följer det normala. Men, och det är ett viktigt men, det handlar om att jämföra barn med liknande förutsättningar. Barn från ett hem med minimal språklig stimulans har inte en språkstörning bara för att ordförrådet är litet. Det handlar om vad barnen har exponerats för.
    – Man kan bara klara kursen om man har fått den. Om vi inte har gett förutsättningarna för språkutveckling kan vi inte förvänta oss att barnet har erövrat språket, säger Karolina Larsson, logoped och språk-, läs- och skrivutvecklare i Halmstad.

    Problemen vid språkstörning brukar delas in i tre huvuddelar, som kan förekomma enskilt eller i kombination:

    • Språkets form, exempelvis fonologi och grammatik. Barnet har problem med uttal, böjningar och ordföljd. I skolåldern kan det ha svårt att uppfatta vilka språkljud som finns i ett ord och att dela upp 
ord i stavelser. Att enbart ha en del uttalsproblem räknas inte som en språkstörning.
    • Språkets innehåll (semantik). Barnen kan ha ett litet ordförråd, svårt att förstå instruktioner och att dela in ord i kategorier.
    • Språkets användning (pragmatik). Det här handlar om språk i ett vitt begrepp och om kommunikation – som kroppsspråk, förmåga att vänta på sin tur och att förstå underförstådda budskap.

    Ulrika Nettelbladt nämner barn som är aggressiva och svåra att lugna.
    – Det kan bottna i att barnet faktiskt inte förstår, och därför ofta missförstår. En annan grupp att vara uppmärksam på är barnen som är undanglidande och tysta. Det behöver inte vara det, men det kan vara barn med språkstörning som är generade över att de inte förstår och att de själva inte blir förstådda på grund av sitt relativt oförståeliga tal. De kan ha givit upp och är generade över att ständigt bli missförstådda, säger hon.

    Ytterligare ett problem är brist på bra tester på barnets modersmål. Att be en modersmålslärare att rakt av översätta ett grammatiktest kan bli helt galet. Viss grammatik kan vara knepig på svenska och enkel på arabiska – eller tvärtom. En sak att ha i bakhuvudet är att det inte går att ha en språkstörning på bara ett språk. Om barnet lätt har utvecklat sitt modersmål har det inte en språkstörning.

    – Klassrumsbaserad logopedi kan man prata om. Det betyder att såväl språklig kartläggning som språkliga logopediska insatser ska utgå från språket som är i klassrummet. Jag hoppas att pedagogers och logopeders kompetenser verkligen kan komplettera varandra på ett superbra sätt. Det handlar ju om att ha både ett språkutvecklande arbetssätt och en tydliggörande pedagogik och helst ganska genomgående.

    Det behöver ju vara konsekvent för att stötta de här eleverna. Och det stöttar ju inte bara dem, utan alla elever i språklig sårbarhet – oavsett anledning.

     

    Läs hela artikeln här