Inspiration

  • Dilemman i förskollärarnas uppdrag

    4 Mars 2019
  • Dilemman i förskollärarnas uppdrag

    En studie genomförd av forskarna Ingegerd Tallberg Broman och Sven Persson på uppdrag av Malmö stad.

    Dilemman i förskollärarnas uppdrag

    Utdrag ur studien

    Syftet med studien är:

    » att skapa fördjupad kunskap om dilemman i förskollärares
    uppdrag mot bakgrund av förskollärares höga sjukfrånvaro
    och psykiska ohälsa,
    » att ställa samman statistik och exemplifiera forskning som rör
    förutsättningar för förskollärares uppdrag och arbetssituation
    » att redovisa och diskutera förslag på åtgärder

    Metod och genomförande

    I denna studie ingår såväl dokument- som intervjustudier. I dokumentstudien ingår årsredovisningar från Malmö Stad samt rapporter och lägesbedömningar från Förskoleförvaltningen i Malmö. Vidare ingår
    30 förskoleblad och 30 kvalitetsrapporter och kvalitetsplaner från
    förskolor i sju förskoleområden, där sjukfrånvaron låg särskilt högt
    2017, samt nationella och lokala statistiska redovisningar och rapporter.
    I intervjustudien ingår 46 personer, fördelade på 13 intervjutillfällen.

    Sammanfattning och diskussion

    Vi har i resultatkapitlet tagit upp vad vi kallar för uppdragets gränslöshet och en utsträckt lojalitet. Uppdragets gränslöshet kan verka
    paradoxalt, eftersom de reviderade styrdokumenten syftar till att
    förtydliga ansvarsområde och uppdrag. Förskollärares särskilda ansvar
    för utbildning och undervisning markeras, samtidigt som omsorg- och
    omvårdnadsuppdraget med stor andel små barn i grupperna är omfattande. Förskollärarna uttrycker en hög arbetsbelastning

    Resultaten i denna studie visar på förskollärares omsorg och ansvar,
    samt omfattande lojalitet med barnen, verksamheten och arbetslaget,
    liksom även med barnens föräldrar. Den stora lojaliteten kan utgöra
    en särskild stressrelaterad ”fälla” för just förskollärare, menar Fredrik
    Sjödin, forskare vid Umeå universitet

    I sina undersökningar har Sjödin ofta blivit förvånad över förskollärarnas ibland, som han säger ”till synes oändliga engagemang för verksamheten och barnen” (Sjödin i Förskolan, 2015). Sjödin lyfter fram gränslösheten och hur förskollärarna tar på sig många kring uppgifter för att underlätta för verksamheten, arbetslaget, och för föräldrarna. Detta leder till att förskollärare riskerar att hamna i något Fredrik Sjödin kallar ”honungsfällan”. Han menar att det positiva som barnen ger personalen väger så tungt att man står ut med mycket. Men rätt som det är rinner vågskålen över.

    Det tema som återkommit som ledord genom hela förskolehistorien:
    ”För barnets skull” illustreras tydligt i vår studie. För barnen – med lojalitet, ansvar, engagemang för och med barnen. Josefson framhåller utifrån sin avhandling att pedagogerna tar ett ansvar långt bortom vad uppdraget kräver. Det utvecklas ett moraliskt etiskt ansvar hos pedagogerna i mötet med barnen, som påverkar handlandet och som också inbegriper kontakten med föräldrarna (Josefson, 2018; Skolporten, 2018)

    Förskollärarna i vår studie exemplifierar på många sätt hur denna
    utsträckta lojalitet med förskolan, barnen och kollegerna präglar prioriteringarna för handlandet. De berättar om uppdragets komplexitet och att de på grund av exempelvis personals frånvaro får göra prioriteringar som orsakar en rad dilemman för dem. Det kan handla om att välja bort något (gå på rast, ha reflektionstid, delta i kompetensutveckling) för att inte barnen ska fara illa eller för att inte kollegorna ska vara ensamma med en stor grupp barn.

    Bristen på kontroll

    Bristen på kontroll påverkar både den långsiktiga och kortsiktiga planeringen på förskolan, Det kommer till exempel till uttryck i ovissheten om man kan få sin planerings- och reflektionstid och om man kan genomföra det som planerats, och om vikarier har förstått vad de ska göra. Framför allt i berättelserna från förskollärarna själva framkommer att de upplever en brist på kontroll över sitt arbete. De berättar om en osäkerhet i organisationen på förskolan och om återkommande ad-hoc-lösningar på akuta problem.

    Känslan av att ha kontroll är av stor betydelse för den psykiska hälsan.
    De viktigaste faktorerna för bra återhämtning är, enligt Mats Hagberg,
    professor i arbetsmedicin, möjligheten att styra över sitt arbete och sin
    arbetstid.

    Behovet av samsyn

    Vikten av samsyn, och problemen när den saknas uttrycks tydligt i vårt material. Kvalitetsplaner ger flera exempel på en kritisk personalsituation och svårigheter att genomföra uppdraget, när det föreligger bristande samsyn mellan personalgrupperna i förskolan. Man uttrycker oro för avsaknad av gemensam kunskaps- och värdebas i personalgruppen. Bristande samsyn och skilda värderingar rörande förskolans uppdrag, med exempelvis olika kunskaps-, lärande- och barnsyn, leder till problem och dilemman i en verksamhet som har värden och kunskap i fokus.

    Forskning om orsaker till psykisk ohälsa framhåller att olika syn på arbetets innehåll, rollkonflikter och relationsproblem har samband med psykisk ohälsa (Vingård, 2015).

    Personalens utbildningsnivå är en viktig förutsättning för god kvalitet eftersom formell utbildning höjer förskolepersonalens kunskapsnivå, den pedagogiska professionalismen och medvetenheten om uppdraget (James & Pollard, 2008; Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson, 2009; Salminen, m.fl., 2012). Den snabbt minskade andelen av förskollärare och den ökade andelen av outbildad personal gör det svårt för förskollärarna att utveckla professionella praktikgemenskaper med ett gemensamt språk, kunskapsbas och en syn på uppdraget.

    Åtgärder på olika nivåer

    Förskolan har som skolform inriktning på kunskaper och värden. För att citera läroplanen: ”Av skollagen (2010:800) framgår att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden (SKOLFS 2018:50, s. 2). För detta krävs gemensam och delad kunskap och samsyn vad gäller de centrala delarna i förskolans uppdrag. Yrkesrollerna kräver en tydlighet och en legitimitet, samt förutsättningar i organisation och förankring i styrande dokument på nationell och lokal nivå. Det stora engagemang och den lojalitet som visas för uppdraget, för barnen och deras familjer, kan utgöra en dimension som gör att man som personal går längre i sin ansträngning än som finns förutsättningar och krafter för. Samtidigt utgör detta engagemang den nödvändiga basen i en verksamhet som bygger på kontinuerliga positiva relationer till yngre barn. Barn, som inte själva kan styra sin tillvaro utan är djupt beroende av inkännande vuxna, med förmåga till emotionellt och relationellt arbete i en verksamhet som syftar till utveckling, lärande och kunskapande.

    Avslutningsvis vill vi framhäva att:
    » De dilemma vi identifierat kan relateras till att det föreligger
    ett glapp och en motsättning, där de faktiska personal- och
    arbetsmiljömässiga förutsättningarna inte motsvarar den avsiktliga
    utvecklingen av förskolan och det uppdrag förskolan och förskolläraren ålagts.
    » Det nationella engagemanget och strukturella stödet till
    huvudmännen behöver bli mer omfattande om förskolans och
    förskollärares uppdrag ska kunna genomföras.
    » De kommunala prioriteringarna behöver uppmärksammas i
    perspektivet av förändrade uppdrag och förutsättningar för
    förskolan.
    » Basen i förskolans verksamhet, den gemensamma kunskapskulturen och kvalitén i verksamheten utmanas av de försämrade
    förutsättningarna, Särskilt är detta relaterat till en minskad
    andel utbildade förskollärare, men också till en ökning av andelen outbildad personal samt brist på vikarier och hög
    personalomsättning. Centrala förutsättningar utgörs också
    av barngruppernas storlek, barns vistelsetider och den ökade
    andelen små barn.
    » Konsekvenserna av de villkor som beskrivs ovan är påtagliga
    för förskollärares möjlighet att utföra sitt uppdrag och
    uppkomsten av en rad dilemman och svåra prioriteringar i det
    dagliga arbetet. Vi har i vår studie identifierat följande komplexa
    dilemman: Gränslöshet och utsträckt lojalitet; Ansvar utan
    egen kontroll; Ledarskap och legitimitet för förändrat uppdrag;
    Samsyn och gemensamma förhållningsätt.
    » De problem och dilemman vi identifierat har överenstämmelser och motsvarigheter i forskning om vad som bidrar till
    sjukfrånvaro och psykisk ohälsa. Hög arbetsbelastning, höga
    krav och låg kontroll, olika syn på arbetets innehåll, rollkonflikter och relationsproblem, är faktorer som kan knytas till
    psykisk ohälsa och sjukfrånvaro.
    » Åtgärderna, liksom problemen, är avhängiga av sammanhanget,
    av de lokala villkoren och den lokala kulturen på den enskilda
    förskolan. Vi behöver öka kunskapen om de vardagliga arbetsvillkoren i förskolan.
    » En viktig del i vidareutvecklingen av förutsättningar och
    hanteringen av dilemman i förskollärares uppdrag är att
    gruppen själv formulerar och synliggör sina upplevelser och
    erfarenheter. Denna studie kan ses om ett bidrag till detta, med
    många uppföljningsmöjligheter.

    Här kan ni läsa hela studien, Hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa
    Om dilemman i förskollärares uppdrag
    (2019)