Inspiration

  • Förskolans bild viktig vid AST utredning

    19 Februari 2019
  • Förskolans bild viktig vid AST utredning

    Elisabeth Nilsson Jobs (Leg. psykolog vid Uppsala universitet) forskar bland annat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST. Hon har skrivit en avhandling om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om hur förskolepersonal kan bidra till information vid utredningar av AST. Avhandlingen heter Recognizing Disability and Ability in Young Autistic Children (2018)

    Förskolans bild viktig vid AST utredning

    Om avhandlingen:

    Studien omfattar cirka 60 tre-åringar som delats i tre grupper: Barn med hög risk för AST, det vill säga med en bror eller syster med AST, och som själva har AST. En grupp med hög risk för AST men utan AST själva samt en grupp med låg risk för AST, det vill säga utan en bror eller syster med AST och med typisk utveckling.

    Viktiga resultat

    – Att förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på AST. Förskolepersonal bör därför vara delaktig i utredningar kring AST. I en del fall kan föräldrarna ha svårt att upptäcka autistiska symtom i hemmiljön och då kan information om hur barnet fungerar i förskolemiljön vara viktig för att kunna ta ställning till diagnos. Kärnsymtomen vid AST utgörs av svårigheter inom socialt samspel och/eller ovanliga beteenden som exempelvis repetitiva beteenden, specialintressen eller att vilja göra saker på ett speciellt sätt.

    – Resultaten visar att förskolepersonal främst noterar svårigheter inom socialt samspel hos barn med AST, medan ovanliga och repetitiva beteenden är svårare att förmedla.

    Särskilda styrkor, exempelvis visuella, kan ses hos barn med AST redan i tre-årsåldern. Det är svårt att känna igen och/eller att rapportera om ovanliga och begränsade intressen.